Jag fick önskemål om att presentera Hans Nobel och Domaringens kennel och hittade då en artikel  i klubbtidningen där det ställdes frågor till våra uppfödare och i detta fall Hans Nobel - så han svarar för sig själv.

Dessutom måste jag ju berätta några "tråkiga" fakta om Hans och hans uppfödning.

Hans var med från början i Västgötaspetsringen (som klubben hette som rasklubb) Hans var kassör från 1976 - 1980 och är Hedersmedlem i SKV.

Kennel Domarringens har 239 reg valpar fördelade på 65 kullar under åren 1965 - 1987 systemet var att alla valpar under ett år hette på samma bokstav så det blev från A-V.

Saxat ur Västgötaspetsen 3-80 och serien ”I blickfånget” som presenterade aktuella uppfödare på den tiden. Jag hittade ingen bild på Hans Nobel så det blir 2 Domarringenhundar i stället Frej har ni ju sett tidigare.

När fick du din första Västgötaspets? Och vad hette den?  1963  SLCh SUCh Valdemar S09143/63.

Hur länge har du hållit på med avel?  1965.

Vad gjorde att du fastnade för rasen? Ren tillfällighet, det var en regnig, ruskig sommarmorgon, jag skulle ha in 42 kor från hagen, mjölka dem och ha allt klart till kl 7 då mjölkbilen kom. Korna stod som sprättbågar och tryckte i buskarna. Nästan omöjligt att få hem dom till ladugården, det gick till slut med mycken möda och stort besvär. På uruselt humör kom jag in till morgonkaffet. Började bläddra i ”Annonsbladet” och fastnade angående vallhundsvalpar av den för mig totalt okända rasen Västgötaspets. Detta var ju precis vad jag sökte!Ja det hela resulterade i Valdemar som för 75 kr inköptes från Ingemar Silver, Västra Karup i Skåne. Han blev en fantastisk liten hund. Den bästa jag någonsin haft. Vi fick 12 fina år tillsammans.

Hur har rasen förändrats sedan du började? (Negativt och Positivt)  Hundarna är idag mycket jämnare och mer standardmässiga. Har rasens vallanlag förändrats? Nej de finns latenta hos nästan alla hundar.

Vilken dag i ditt liv med Västgötaspets sätter du främst?  3 dagar och en natt.
1. Valdemar utställningschampion.
2. Valdemar Lydnadschampion.
3. Valdemar Distriktsmästare i apellklass i ädel tävlan med polisägda schäfrar och andra stora hundar.
4 Mörk höstkväll – familjen sitter framför TV och Silversöljans Edda (Valdemars dotter D:s Frejs mor) snarkar på fårskinnet. Granne ringer, kvigorna ca 20 st har brutit sig ut och är på drift. Snabbutryckning med söner och ficklampor, Edda lämnas hemma – hon har ju aldrig lärt sig valla! Kvigorna hittas, spralliga till tusen och omöjliga att samla i flock, tiden går och allt mörkare blir det. Plötsligt lösgör sig en liten ilsket skällande skugga ur mörkret – Edda hade smitit ut när hustrun    Maj-Britt  gick ut på trappan för att lyssna efter oss. På ett ögonblick hade Edda läget klart för sig, samlade ihop flocken och drev in den i hagen. Fantastiskt!

Ser du några risker för rasens utveckling idag? Knappast. Undvik matadoravel.

Nämn en eller flera västgötar som enligt dig varit så gott som perfekta!
INTCh NORDUCh Bingo och INTCh NORDUCh Domarringens Frej.

Har du arbetat med någon Västgötaspets i dressyr? Dina erfarenheter?
Flera stycken med gott resultat t ex SLChSUCh Valdemar och SUCh Rupfer.

Vilken av dina Västgötaspetsar användes sist för vallning?
Valdemar användes regelbundet så länge vi hade mjölkkorna kvar. Biffdjuren flyttas ganska sällan.

Vilka avelshundar /tikar har genom tiderna betytt mest för din uppfödning?  
SLChSUChValdemar och INTUChNORDUChBingo.

Vad uppskattar du mest i det dagliga livet med Västgötaspetsen?  Viljan till samarbete och deras sundhet.

Vilka egenskaper tycker du är viktigast hos dna avelshundar?
Gott lynne, goda modersegenskaper och relativt lugnt temprament.

Vilken domare ställer du helst ut för? Den kunnige och omsorgsfulle som lämnar ”öppen kritik”.

Vad gör dig mest besviken resp glad på utställning? Dåliga resp. goda förlorare.

Har du stött på några kraftiga avvikelser inom rasen?
 Ja från samojeder till keeshond. Dvs. visst blev det under de första åren både lurviga och nästan vita valpar.

Vilka råd skulle du vilja ge till en nybörjare som vill börja med avel? Leta länge och omsorgsfullt efter en bra tik. Ta reda på så mycket som möjligt om hennes bakgrund och kullsyskon. Använd förståndet och koppla bort känslorna. Vackra hundar kan mycket väl vara trevliga hundar. Trevliga hundar är ej alltid vackra och lämpliga för avel. Använd aldrig en hund i avel som endast är ”gullig”. Bed någon med rasen väl förtrogen person hjälpa dig med valet av valp.

Självkritik nu: Är det något du misslyckats med, som du skulle vilja haft bättre i ditt avelsarbete? ”Även solen har sina fläckar” Visst har det väl under årens lopp blivit någon mindre lyckad valp men i stort sett har det gått mycket bra. Jag skulle vilja haft mera tid över för själva avelsarbetet, t ex uppföljning av valpar och letande efter goda hanar.

Vilken annan hundras kan du tänka dig utöver västgötaspetsen? Och varför?
Akita-Inu en av de vackraste hundraser jag någonsin sett!

Vad har du för önskemål om rasens framtid? En stark och väl samarbetande Västgötaspetsring  där medlemmarna gemensamt för rasen framåt-

Ja bara ett svar och det var rätt , tack för det Annethe. Jag har som vanligt satt ihop lite fakta om Kling det är som vanligt allt för lite, men lite grundkunskap är aldrig fel.

Jag vill ha hjälp när det gäller vilka "gamla kennlar" jag ska presentera - jag har några "måsten" men är det någon speciell du är nyfiken på - hör av dig via bloggen eller ett mail direkt till mig ewa@elkes.se

Dags igen för lite hjärngympa, efter några utsvävningar och en "time out" så är det dags att leta fram årsböcker och gamla tidningar igen - välkomna med förslag på vem den här gossen är - inte helt okänd som avelshund - men det var ju några år sedan.

Eftersom jag f n inte kommer åt min hemsida och kan skryta där, så får det bli här.

ZVANTE debuterade på valputställning i går och jag tyckte att han skötte sig riktigt bra, mot slutet av dagen var han dock väldigt trött men vi var nöjda. Nästan 50 raser var anmälda och på slutet tävlade alla BIR-valpar tillsammans om BIS-placeringarna. Det var två västgötaspetsvalpar Zvante och en jättesöt 7-månaders tik, båda fick hp och Zvante fick BIR, sedan var det att väääänta!!!! Sedan lyckades vi placera oss som BIS-reserv, vi fick en jättestor rosett en säck hundmat och div m e m nyttiga prylar.

Jenny och Joel var med till Köping och jag tror Joel för tur med sig, senast han var med blev Zimon BIM-veteran på specialen på Ekerö 2006.

Vi börjar från början - den kennel som först registrerade en kull valpar av rasen Svensk Vallhund (rasen hette så fram t o m 1951) var K.G Zetterstén  med  kennelnamnet BORGHÄLLA , kennelnamnet lär härstamma från ”hällarna runt Borgilafjorden” vid Orust där Zetterstén hade ett sommarställe. Zetterstén var redan tidigare etablerad som uppfödare av skotsk terrier (kanske något för ”skotte-bloggen”)

1943 registrerades 6 västgötar, det var kullsyskonen Jerry och Jessi (födda sept 1942) Tyra (född 1941) samt en kull efter Jerry o Tyra det var den första kullen som hade ett kennelnamn, nämligen BORGHÄLLAS (Alexander, Ali o Amelita) födda 9 nov 1943. Dock hade flera ”Borghällakullar” fötts redan tidigare – t ex Borghällas Moppan och Corinna (15 aug 1943). Det mesta är redan sagt om cyklandet och ihopsamlandet av olika hundar och läser man i gamla ”stamböcker” så hittar man naturligtvis Borghälla hundar som avelsdjur hos nästan alla de uppfödare som fanns på den tiden och jag tar upp dem vartefter de blir aktuella.

Zetterstén födde upp hundar fram till 1967 då den sista kullen registrerades. Jag har inte räknad hur många kullar han fött upp men det finns nästan 200 Borghälla hundar registrerade så en vild gissning ca 60- 70 kullar förmodligen mer.

Hunden bredvid Zetterstén (på bilden) är Ch Borghällas Rasker född 1963 (Ch Garr – Rödagårdens Ylva) och han var den Borghälla hund som jag minns från mitten av 60-talet när jag kom i närmare kontakt med Västgötaspetsar, hans dotter Falkboets Calla och naturligtvis Ch Passa vars mor var halvvsyster med Rasker. Jag bodde då i Uppsala och Zetterstén några mil norr ut i Stovreta.

Mitt sista möte med K.G.Zetterstén var 1979 när jag tillsammans med klubbens dåvarande kassör Hans Nobel , som naturligtvis tidigare hade haft många kontakter med Zetterstén , och Gunilla Ståhle och hennes hund Soltorpets Folke besökte Zetterstén på det vårdhem han vistades på och personalen på vårdhemmet såg till att Zetterstén fick träffa Folke och det märktes att besöket var uppskattat.

Karl-Gustaf Zetterstén avled på julafton 1985.

Borghällas Ajo och Borghällas Flossi - så olika kunde dom se ut på 1940-talet.

Jag har fått en ny ide i framtiden blir det inte bara "Gamla Godingar" utan även "En blick tillbaka i Kennelnamnsförteckningen".

Eftersom jag ändå måste börja några nya databaser så tänkte jag börja med en förteckning över alla svenska kennelnamn som förekommer bland västgötar jag gissar på att det blir ca 200. Sedan tänkte jag presentera några av dem här.

Förr fanns det några få uppfödare som hade en ganska omfattande uppfödning och idag är det det omvända många uppfödare som bara har ett fåtal kullar. Med det, har det också tillkommit en massa nya  uppfödare som kanske vill ta del av hur "det var förr"! Ja så lång tid är det ju inte - drygt 65 år.

Jag tänkte börja med kennel Borghälla, så får vi se hur länge jag och ni tycker det är intressant. Jag vill gärna ha en dialog om vad  ni har för minnen om tider (människor och hundar) som gått

Min "gamla" dvs mest innehållsrika dator har havererat!!! Just nu innebär det i min lilla värld "katastrof".

Visst mycket hade jag hunnit flytta över till den nya, men ....... resten!

En del finns sparat på div skivor och externa hårddisken, men ...... resten!

Nåväl datorn är hos "doktorn" hoppas han kan göra något - det är inte ett simpelt virus utan förmodligen hårddisken vilket innebär "katastrof".

Hemsidan ligger f t i dvala jag måste ha hjälp av Urban och han håller på och renoverar ny lägenhet - hyfsa till den gamla - och sälja den  - får väl locka med middag någon helg.

För att trösta mig ska jag i alla fall ägna lite tid åt "De Gamla Godingarna"

det får lösa sig med resten det är ju inget livsviktigt.

Jag tror att det är "höstens" fel! Det är den årstid jag tycker är jobbigast, det blir bara mörkare och mörkare för att avslutas med julen, som jag inte heller tycker om. Sedan vänder det och blir bättre bara 3 månader till dess!

Bilden är Jens Olsen härliga "Höstbild"

lämnar inte mycket utrymme över till bloggning - så snälla håll till godo med en Jens Olsen teckning som kanske varit med tidigare men........ den är njutbar även om den varslar om vintern.